Arboga och Jäders faktorier
(i Västmanland)

Tillkomst
Arboga och Jäders faktorier leder sitt ursprung till det faktori som på Gustav Vasas befallning grundades 1551 av fogden Nils Tulesson på Arboga gård. Han fick ta emot några tyska smeder som införskrivits till landet av kungen med uppgift att låta dem lära upp unga svenska män till vapensmeder. Verksamheten, som till att börja med varit lokaliserad enbart till Jäders holme, växte snabbt och inrymde på 1570-talet inte mindre än 50 mästare med deras gesäller. En arbetsfördelning uppkom efter hand innebärande att bl a plåtslagare och harnesksmeder verkade inne i staden medan den verksamhet som krävde vattenkraft höll till ute vid Jäder.

Till att börja med lydde faktoriet under fogden på Arboga gård men från 1562 tjänstgjorde särskilda faktorer som ansvariga för verksamheten. Faktoriet var under hela 1500-talet det enda i Sverige. Nedan ges i tabellform en översikt av faktorerna under slutet av 1500- och början av 1600-talet.
Faktor Tjänsteperiod Anm
Casper Ruhter 1562  
Olof Jönsson 1563-70  
Jöran Opsinger 1570-76  
Matthias Hintze 1576-80  
Olof Jönsson 1581-94 2:a period
Hans Block 1595-97  
Jöns Eriksson 1598-1601  
Anton Cleophas 1603-05  
Joen Joensson 1605-08  
Tideman Persson 1609  
Joen Joensson 1610 2:a period
Nils Sigfridsson 1611  
Joen Joensson 1612 3:e period
Hans Olofsson 1613-15  
Karl Eriksson 1616-17  
Hans Brandt 1618-21  
Erik Gudmundsson 1622-26  
Joen Joensson 1627-1630(?) Faktor hos de Geer, se nedan
Hans Leffler 1630  
Anders Nilsson 1631-38 Grundare av Björkå hytta i Snavlunda och Kårbergs hammare i Lerbäck.
Hans Krusbart 1639-42 Krusbart fick 28 maj 1642 privilegier på Jäders ström, verk och ägor och blev därigenom ägare

 

Faktoriet utarrenderades liksom övriga faktorier i riket till Louis de Geer och Willem Giliusson (de Besche) fr o m 1627. Förväntningarna på de Geer var stora men han lyckades inte infria dem och faktoriet återgick till kronan 1629 eller 1630. Efter Krusbarts övertagande av Jäderdelen 1642 kan man se Jäder- och stadsdelen av faktoriet som två skilda enheter även om smederna i staden av vissa tecken att döma ganska länge betraktat Krusbart som sin faktor. Från 1670-talet tillsattes dock särskilda faktorer för stadsdelen av faktoriet, Jäder var i princip i privat ägo.

Närkes faktori (Örebro faktori)

Förteckning över faktorer vid Nerikes/Örebro faktori.

Källor: Hansson, Ernst: Arboga sockens historia. Köping1953. - Corin, Carl-Fredrik: Arboga Stads historia från 1500-talets mitt till 1718. Köping 1978.