Bruksäg, patroner o likn |
Kategorin
innehåller huvudsakligen bruksägare och delägare i
bruk som varit bosatta på (något av) sina bruk och deltagit
i ledningen. Huvudägare medtas dock som regel även om de
ej bott på sina bruk (har t ex haft tjänst i Stockholm).
I gruppen medtas även anställda som kan ha haft en självständigare
ställning än inspektorer och förvaltare i allmänhet
(benämns ibland brukspatron, disponent, direktör el likn).
- Godsägare förs, i den mån de medtages, till denna
kategori även om deras egendomar varit rena jordbruk. Ibland
tituleras en sådan jordägare för brukspatron p g a
någon tidigare verksamhet. |
Insp, förvaltare o likn |
Kategorin
innehåller anställda bruksinspektorer och bruksförvaltare
men även personer med andra titlar, t ex kamrer. Någon
gång kan två samtidigt anställda vid ett bruk hänföras
till denna kategori. - Inspektorer, gårdsfogdar och andra fogdar
inom jordbruket förs också hit i den mån de medtages. |
Bruksbokhållare, skrivare o likn |
Kategorin
innehåller personal på brukskontoren under inspektorsnivån
såsom (bruks)bokhållare, (bruksskrivare), skrivargosse
el likn. Denna kategorisering upprätthålls även för
det fall att inspektor saknas (tillfälligt, p g a brukets litenhet
eller att patron är sin egen inspektor) och bruksbokhållaren
är brukets högste tjänsteman. |
Borgare, köpmän o likn |
Kategorin
innehåller mera framstående personer inom städerna
med borgerlig sysselsättning, dvs militärer, kyrkans och
kulturens män förs inte hit. Man bör notera att många
brukspatroner på landet samtidigt var borgare i någon
stad och kanske även bodde där. Särskilt på 1600-talet
kunde det vara ett krav för bruksprivilegierna att man var borgare
i någon stad. - Ämbetsmän och andra högre tjänstemän
klassificeras som sådana även om de bodde i någon
stad. |
Ämbetsmän o högre offentl tjm |
Kategorin
omfattar högre befattningshavare vid hovet och den centrala stats-
och utrikesförvaltningen samt de högsta ämbetsmännen
ute i länen (utom kyrkliga och militära, vilka förs
till egna grupper). I den centrala förvaltningen har t ex bergsråd
och assessorer förts hit och i den lokala förvaltningen
landshövdingar, landssekreterare, landskamrerare, lagmän
och häradshövdingar (även vice sådana). |
Lägre o mellan, offentl tjm |
Gränsen
mellan offentliga tjänstemän på högre nivå
resp mellannivå eller lägre nivå är svår
att dra konsekvent och blir i viss mån godtyclig. Till mellannivå
och lägre i den centrala förvaltningen har förts notarier
och andra personer utan mera omfattande egna beslutsfunktioner och
i den lokala förvaltningen kronofogdar, häradsskrivare,
lantmätare, postmästare, länsmän (med visserligen
ibland mera omfattande men samtidigt geografiskt begränsad beslutsrätt). |
Kultur och kyrka |
Kyrkans
män omfattar naturligtvis biskopar och övrigt prästerskap
inkl komministrar och pastorsadjunkter etc. Kulturens män och
kvinnor omfattar inte bara skalder och författare utan även
forskningsresande och vetenskapsmän i allmänhet liksom olika
befattningshavare inom utbildningsområdet. |
Militärer |
För
att någon skall hänföras till kategorin militärer
fordras här att de uppnått minst kaptens grad el motsvarande.
|
Kvinnor |
Kvinnor
medtages i den mån de framträtt självständigt,
t ex genom att fortsätta mannens bruksrörelse eller som
kulturpersoner. |
Alla kategorier |
Alla personer
som klassificerats såsom tillhörande en eller flera av
ovanstående kategorier kan också sökas oavsett klassificering
genom att man väljer samlingskategorin 'Alla kategorier'. |