Lekebergslagen

Lekebergslagen är en mycket gammal bergslag även om Nora bergslag med stor sannolikhet är äldre. Lekebergslagens tillkomst och utveckling under äldsta tid förlorar sig i historiens dunkel liksom dateringen av olika priviligier och andra bestämmelser rörande bergslagen. Den geografiska omfattningen var i äldre tid oklar och de kungl brev och förordningar som finns bevarade uttrycker sig svävande och i allmänna ordalag. Detta tolkas som att omfattningen på marken bestämdes av tradition och beslut av berörda (lokala eller regionala) myndigheter i varje särskilt fall.

En av de första uppgifterna för det 1649 inrättade Bergskollegiet (föregicks av Generalbergsamtet 1637-49) var att fastlägga de olika bergslagernas geografiska omfattning. För Lekebergslagens del resulterade detta i upprättandet av två i huvudsak likalydande bergsjordeböcker, den ena av 1659 och den andra av 1661. Den geografiska omfattning som redovisas i dessa bestod sedan i allt väsentligt med endast smärre justeringar. Hemmanens fördelning på olika hyttor genomgick dock betydande ändringar, främst genom nedläggningar och sammanslagningar av hyttlag.

Lekebergslagen kan allmänt sägas omfatta ett område mellan gränsen mot Karlskoga och Nora bergslager (ungefär landskapsgränsen) och en ungefärlig gränslinje från sjön Teen (vid Hasselfors) utefter Svartån fram till Garphytteåns utlopp i denna nära Hidinge kyrka samt därefter vidare uppefter Garphytteån. Från Garphyttan fortsatte gränslinjen fram mot Kils kyrka samt vidare mot nordväst nordost om Klockarhyttan och till Hammarboda. Norra delen av Kils socken med Ramshyttan och Lockhyttan har dock av ålder räknats till Nora bergslag.

De socknar som berördes av Lekebergslagen var Skagershult, Kvistbro, Knista, Hidinge, Vintrosa, Tysslinge och Kils socknar. De få hemman som fanns i Skagershult hörde samman med den på 1650-talet anlagda Björkhyttan och övergick inom kort tid därefter i enskild ägo och har därför ofta ansetts ligga utanför Lekebergslagen.

Lekebergslagen löd under Lekebergs häradsrätt. Det innebär att de socknar som till någon del ingick i Lekebergslagen var delade på två häradsrätter och att man som släktforskare måste göra klart för sig i vilket arkiv man bör söka t ex bouppteckningar.

Läs om bergsman i Norstedts Focus

Vill du läsa mer om Bergslagen från nutid läs Bergslagspostens Reportage.

Hyttor

Nedan redovisas hyttorna i Lekebergslagen sockenvis med mera utförliga kommentarer till de i Kvistbro socken belägna. Åldern på hyttorna är omöjlig att fastställa utom i ett fåtal fall. De tidigaste privilegiebreven daterar sig från 1600-talets första hälft men det 'är i många fall ganska säkert att äldre hyttor funnits tidigare på samma plats eller i närheten. Det är väl bekant att hertig Karl (sedermera Karl IX) starkt månade om bergsbruket inom sitt hertigdöme och bl a försökte få en bärkraftig verksamhet i gång via Lekebergsbruket. I anslutning till detta finns uppgifter om att det skulle finnas flera hyttor i Lekeberg, kanske inemot ett halvdussin redan i slutet av 1500-talet.

Produktionen i de gamla bergsmanshyttorna uppgick vanligtvis till strax över ett ton tackjärn per blåsningsdygn. Bergsmännen producerade sitt järn efter uppgjord turlista med malm och kol som de själva framställt eller anskaffat. De var också kvalitetsansvariga för sin produktion och märkte de producerade tackorna med sina igenkänningsmärken.

Kvistbro socken

Mullhyttan (1642)

Enligt bergsjordeboken 1661 hörde följande hemman till hyttelaget: Övratorp, Ingvaldstorp, Västanås, Labbåsen, Bornås, Fröstorp, Bäckatorp, Dormen, Mark, Hinderstorp, Baggetorp, Hemsjön, Norrhult, Södra Hult, Mullsäter, Storbjörboda och Teboda. Totalt 9 7/8 mantal fördelat på 23 bergsmän.

Gammelhyttans bergsmän inflyttade 1817 i Mullhyttans hytta som därvid kom att inrymma hela 90 bergsmän. Jerngänget inom Mullhyttans Bygdeförening har med stöd av en gammal karta från 1814 och annan dokumentation gjort en modell i skala 1:100 av hyttbackens utseende ca 1850. Mer om Mullhyttan förr och idag finns på Mullhyttans Bygdeförening.

Dormhyttan (1661-1776)

Hjälphytta till Mullhyttan under ovan angivna tid.

Gammelhyttan (urgammal)

Enligt bergsjordeboken 1661 hörde följande hemman till hyttlaget: Ängatorp, Ön, Tolhyttan, Tryggeboda, Fallhyttan, Trumön, Gamlehyttan, Sixtorp, Velamshyttan, Saltorp, Sirsjötorp och Ry (Ri). Totalt 7 1/4 mantal fördelat på 12 ägare.

Nya Gammelhyttan uppbyggdes 1638, vilket indikerar att en äldre hytta funnits tidigare. Om åldern på denna är ingenting känt (urgammal bör nog innebära att den i vart fall fanns på 1500-talet). Gammelhyttelaget sammanslogs 1817 med Mullhyttan, varvid Gammelhyttan ödelades. Laget bestod då av 6 3/4 mantal, obetydligt lägre än år 1661.

Vekhyttan (urgammal)

Enligt bergsjordeboken 1661 hörde följande hemman till hyttlaget: Norra, Södra, Östra och Nedre Vekhyttan, Bommersten, Vikerstorp, Kalltorp, Farbrorstorp och Bertilstorp. Totalt 5 3/4 mantal fördelat på 10 delägare.

Nya Vekhyttan uppbyggdes 1637, vilket indikerar att en äldre hytta funnits tidigare.

Ribbohyttan (gammal)

Enligt bergsjordeboken 1661 hörde följande hemman till hyttlaget: Ribbohyttan (3 mtl), Stenbäcken, Doverstorp och Övra Hult. Totalt 5 mantal fördelat på 7 bergsmän.

År 1740 inflyttade Kinkhyttelaget och 1760 del av Brohyttelaget (båda från Knista socken) i Ribbohyttan. År 1791 upphörde blåsningarna och laget inflyttade 1791 i den då nyanlagda Vekhyttan.

Björkhyttan ( 1659)

Enligt bergsjordeboken 1661 hörde följande hemman till hyttlaget: I Kvistbro socken Skirsjön, Svartviken, Elgsjön, Högstena, Sörbytorp, Noländan, Guldsmedsbo, Lilla Storbjörboda, Merskog, Tryslinge, Nytorp, Brändsjö och Ernäs och ett nybygge Åbytorp. I Skagershults socken Römossen, Fagersand, Nybråt, Sörby, Ågrena, Kvarntorp och Testabäcken samt nybyggena Sunnabobäcken, Åsen och Spjutviken. Totalt i Kvistbro 3 3/8 mantal och i Skagershult 2 mantal.

Björkhyttan var inte lika renodlad bergsmanshytta som de övriga i Kvistbro socken eftersom bruksägarna i Svartå hade betydande intressen i den. Troligen fanns ingen hytta där före 1659.

Knista socken

Brohyttan (urgammal)

Enligt bergsjordeboken 1661 hörde följande hemman till hyttlaget: Brohyttan, Dalen, Klöfvan. Totalt 4 mantal fördelat på 5 delägare. Blåsningarna upphörde i och med 1761, varvid delägarna fördelades på Vekhyttan, Ribbohyttan och en mindre del på Lekhyttan.

Kinkhyttan

Enligt bergsjordeboken 1661 hörde följande hemman till hyttlaget: Kinkhyttan, Helsingåsen, Södra och Norra Vissboda samt Dammen. Totalt 3 1/4 mantal fördelat på 8 bergsmän. Sista blåsningen skedde 1739, varefter hyttlaget sammanslogs med Ribbohyttan.

Hidinge socken

Lekhyttan

Enligt bergsjordeboken 1661 hörde följande hemman till hyttlaget: Lekhyttan (8 gårdar om 3 1/2 mantal), Lekeberget, Hälshyttan samt nybygget Sågstorp. Totalt 4 1/2 mantal fördelat på 11 bergsmän. Sista blåsningen 1776, varefter hyttlaget inflyttade i Klunkhyttan.

Nyhyttan

Klunkhyttan

Svenshyttan

Vintrosa socken

Arbohyttan

Tysslinge socken

Kantabohyttan

Garphyttan

Tolsbohyttan

Moshyttan

Kils socken

Ymningshyttan

Blackstahyttan

Klockarehyttan

Mosjöhyttan

Gruvor

Mindre gruvor finns utspridda i stort sett i hela Lekebergslagen, även nere på slättlandet. Det är i allmänhet frågan om gruvhål med några få meter i längd och en bredd på ofta 1-2 meter. Det finns dock ett antal större och mera betydande gruvor eller gruvfält, vilka kort redovisas nedan.

Hässelkulla gruvfält

Beläget på Hässelkulla hemman i Vintrosa socken i närheten av Vintrosa Sanna (där Letstigen lämnar Karlskogavägen). Gruvfältet har lämnat rikligt med malm av bra kvalitet till ett flertal hyttor i Lekebergslagen.

Sanna gruvfält

Betydande gruvfält i närheten av Vintrosa Sanna. Malmen av någon annan beskaffenhet än Hässelkulla, vilken gruva föredrogs av Lekebergs bergsmän. Sannagruvan spelade stor roll som leverantör till Lerbäcks bergslag för inblandning i Tabergsmalmen.

Kronobergsfältet

Betydande gruvfält i Kvistbro socken på Velamshytte ägor ovanför sjön Multen.

Guldsmedsboda gruvfält

Gruvfält i Kvistbro socken i närheten av Svartå, dock ej av samma betydelse som Hässelkulla eller Kronoberget.

Mogruvefältet

Gruvfält på Kinkhytte ägor i Knista socken beläget intill vägen mellan Kinkhyttan och Lekhyttan.

Högbergs gruvfält

Gruvfält på gränsen mellan Kvistbro och Knista socknar, beläget på Ribbohytte, Dorfvestorps och Dammens ägor.

Vretgruvefältet

Gruvfält i Kvistbro socken på Gammelhytte ägor ovanför sjön Multen, dock ej av samma betydelse som Kronoberget i närheten.

Grönbergs gruvfält

Gruvfält i Kvistbro socken på Grönbergsallmänningen ovanför sjön Multen, dock ej av samma betydelse som Kronoberget i närheten. Övriga socknar i Lekebergslagen kommer att redovisas mera översiktligt senare.

Klara gruvfält

Yngre gruva i Vintrosa socken på slättlandet nära den tidigare Vintrosa järnvägsstation. Gruvan torde ha brutits främst på 1900-talet och då varit mycket givande.

Ovanstående redovisning grundar sig i huvudsak på boken Lekebergslagen i Örebro län av f bergmästaren C Oskar Norelius (Filipstad 1935).

Tillbaka överst på sidan

Uppdat 1999-08-20